Kärt återseende

I går efter lindyn - som var helt fantastiskt sjukt jäkla tokkul - så träffade jag en vän från tiden då jag jobbade på Hotell Zinkensdamm. Karin. Hon är riktigt kul att hänga med, ändå har vi inte setts på över ett och ett halvt år. Sist vi drack öl ihop var faktiskt kvällen före min första dejt med M. Mycket vatten har runnit under mina broar sedan dess.

Hur som blev det två öl för mycket och jag har faktiskt varit lite bakis i dag.

Eftersom kollegan drar till Indien i morgon så åt vi finlunch på Lebanon meza lounge. Gott, men inte lika fantastiskt som sist. Nu ska jag snart iväg på en intervju i huset bredvid. Sedan ska vi fika, också med anledning av Indienfararen. I kväll måste jag tyvärr åka till min lägenhet och packa ihop det sista. Vill verkligen hinna få undan så mycket som möjligt i veckan. Den 24 är det officiella inflyttningsdatumet, så då ska allt vara skinande rent och härligt. Det kan i och för sig vara lite mysigt att plocka lite för mig själv. Har lånat fem rediga banankartonger av min mamma.

Min kväll kan se ut såhär:

  • Städa min byrå
  • Packa i min lägenhet
  • Se efter varför min cykel skramlar så och hur det kan åtgärdas

  • Eller på vilket annat sätt som helst.


    I dag är det såhär

    J och jag gick och simmade i morse. Hurra för oss! Jag hade min nyinköpta bruna baddräkt, som fick sig ett premiärdopp. Sedan åt vi frukost på Il Caffé på, hm, är det Hantverkargatan? Jag är osäker, ska kolla upp det. Vi har tänkt att det ska bli en tisdagsvana. Hur som helst kom jag till jobbet nio och får jobba en timme extra i dag. Men det var morgonen värd!

    Jag har ju varit extra duktig eftersom jag sprang efter jobbet i går. Allt detta tränande alltså! Jag har ett bra flow nu. Cyklingen gör ju sitt till också. Då får man äta en extra bulle!

    I går kväll brände jag en skiva till presschefen Anna. Hon frågade mig om jag hade lite musik som hon skulle gilla. Roligt! Nu har hon fått Christian Kjellvander, Säkert (såklart...), Dixie Chicks, Rosie Thomas, Hidden Cameras, Whiskeytown, Björn Olsson ... några till också men jag kommer inte ihåg. Jag blev glad att hon frågade!

    Trött måndag

    En måndagseftermiddag som denna slår tröttheten till som en blixt. Har ätit banan och dricker te för att pigga upp mig. Det fungera sådär. Tänkte träna efter jobbet.

    Middagen i fredags var toppen. Vi åt och drack för mycket vin och drinkar. Sen spelade vi spel, Alias, vilket var hur kul som helst. När vi spelat klart en andra gång skulle vi dra hem. Då hade klockan blivit fyra. Helt galet. Vi mötte tidningsbudet i trapphuset. Oj oj, för inte så länge sen var fyra på morgonen snarare regel än undantag. Och, herregud, visst kan jag vara ute och rumla till ännu senare, grejen i fredags var att vi bara satt och satt och hade ingen aning om vad klockan blivit.

    När jag vaknade alldeles för sent på lördagen käkade jag och killen frulle på Deli'n på hörnet. Sedan drog jag till city för att hoppa på tåget till Läggesta; mamma skulle föräras en visit på sin 61-årsdag. Hon bor så ljuvligt ute i stugan med skog och härligheter invid knuten. Alltid när jag åker till mamma så planerar jag alldeles för kort tid. För att "get it over with". Men jag blir alltid så besviken på mig själv. Syrran och gullige Noah var med också. Han är 2,5 och fortfarande lika söt.

    Väl hemma gick jag och M i väg på picknick i Skinnarviksparken med lite medtagen födelsedagstårta och kaffe i termos.

    MIn nya fina mobil har kommit. Det blev, som jag sagt, en:



    I love it


    Guldbladet och i dag

    I går, iklädd min nya hårfärg gick jag på Guldbladetgala med kollegorna. Det var kul! Vi vann inte tyvärr, men maten var god och sällskapet likaså.

    F och jag var duktiga och sprang en sväng före galan. Fab! Nu har jag sprungit tre gånger den här veckan!

    Nu ska jag strax i väg till Florence. Sedan ska jag gå på kurs i sökordsoptimering på Münchenbryggeriet i eftermiddag. Känns sådär. Jag vet inte vad jag ska dit och göra och det tar bara en massa tid! Suck.

    Ikväll ska vi käka middag med Ms styvsyrror hos Js kille vid St Eriksplan. Kan nog blir riktigt trevligt!

    Pernilla ser rött

    Det blev inga nya, snygga, ljusa slingor som Sarah Jessica Parker, inte heller en mörk toning à la Miranda July. Nej, jag är en rödhårig nu! En eldrödhårig. Jag vet inte riktigt vad jag hade förväntat mig;om det står eldröd på förpackningen, då kan man anta att håret blir, tja, eldrött kanske? Ändå blev resultatet en smärre chock. För mig, och för omgivningen. Jag har ju färgat håret tusen gånger! Och rött var ju mitt signum i många år, men inte så här kanske. Första infallet var att jag kände mig som en fjortis. Pubertal hårfärg. Men nej, nu känns det suveränt.

    Killen skrattade högt och länge och visste nog inte riktigt hur han skulle hantera min nya överraskande hårfärg. Men jäklarns vilka komplimanger jag har fått! Jag tror inte riktigt att folk (i kontorsåldern...) förväntar sig att man ska göra såna här förändringar och därför blir, nästan lite avis.


    I går...

    sprang jag fem härliga kilometer på lunchen. På löpband såklart. Jag har kommit in i en bra springsving nu. Ska också försöka simma en gång i veckan. Tror att det är guld för min kontorsrygg.

    Lindy hopen var skoj. Det gick riktigt bra. Längtar efter att gå samma kurs igen, för att få lite mer träning. Sen kan jag nog gå vidare till den högsta gruppen. I sommar är jag lite sugen på att åka en tur till
    Herräng. V & jag funderar på att åka på en danskväll. Vore mysigt.

    pinsamheter

    Jag känner mig så dum! Var nere i tvättstugan och såg till min förvåning och förtjusning att en tvättstuga var ledig precis nu, så jag knölade in tvätt i alla maskiner och körde i gång. Då dök en tjej upp. Som faktiskt hade bokat maskinerna. Nr 488. Jag sa förlåt, jag har sett fel. Förlåt. Förlåtförlåtförlåt! Hon var sur. Jag sa Förlåt, jag vet inte vad jag kan göra. Hon sa "det är så trist när man har bokat". Jag fattaaaaaaaaar! Men herregud vad suuuuuur hon blev. Då blev jag också sur. Och visade det! Jag förstår att hon blev ilsk. Men man måste kunna ta emot ett förlåt, eller tio! Jag sa att jag inte hade gjort det med flit.

    Nu måste jag tyvärr pallra mig dit igen, så att jag hinner därifrån innan hon kommer dit igen. Sen ska jag hem och kika på senaste Gilmore Girls. Freshly downloaded. Längtar!

    Sistaapril

    I Östersund säger man inte Valborg. Man säger Sista april. Men i ett svep så det blir sistaapril. Vad ska du göra på sistaapril? Så lät det. När jag flyttade till Stockholm tyckte jag att Valborg lät så högtidlig. Jag minns särskilt en Sistaapril, då det var kallt (som vanligt). Vi satt vid stranden i Lugnvik. Susanne och jag hade fått tag i en kvarting och kanske druckit halva, nej mindre än halva flaskan, när Jenny tappade den bland stenarna på stranden. Jäklarns vad vi blev besvikna på henne. Men jäklarns vad vi redan (efter en knapp fjärdel av en kvarting var...) var fulla som kastruller. Those were the days.

    I dag är det också kallt. Riktigt sistaapril-kallt. Precis som det ska vara. Mina fingrade isade sig lite när jag cyklade i morse. Men solen skiner ju, så när man sitter och kikar ut över takåsarna här i city kan man låtsas att det är badväder ute.

    Budgivningen på Ms lägenhet är i full gång. Det går riktigt riktigt bra. Ohhhhh spännande!

    Helg!

    Jag har inte varit inne på bloggen på två dagar! Mest tack vare att jag arbetat bra på jobbet. Vanligtvis brukar jag ha tid för lite rekreation under arbetsdagens åtta timmar, men de senaste dagarna har varit busy. Vilket är skönt! Jag känner mig betydligt nyttigare och mer produktiv de dagar som jag har fullt upp!

    I dag är det ju till och med fredag, klockan är något över 11 och hör ligger jag i sängen och lyssnar på blandskivan jag ska bränna till F. Love me like you med Magic Numbers är en höjdare. I tisdags såg jag faktiskt Annika Norlin (aka Hello saferide) äta indiskt på ett hak på Katarina Bangata, jag blev så tagen att jag först missade min gamla Östersundspolare Jakob som också satt på den uteserveringen. Det var lite skoj att träffa honom, vi har dykt på varandra på de mest udda ställena under åren. Han är lite speciell för mig eftersom jag var riktigt kär i honom i sjuan. när jag började på den nya skolan, och flera år framåt. Det galna är att vi ju hade en fling efter att vi träffats i Sthlm, men det var ju snart åtta år sedan. Hur som helst så vet jag inte riktigt vad jag tycker om honom, han känns mest jobbig. Men när jag tänker tillbaka på korridoren i den gamla högstadieskolan så är det lite roligt att fortfarande ha koll på honom.

    Killen och jag åt på à la crêpe efteråt. Det var så gott sist och så mediokert denna gång! I onsdags...hm, arbetsdagen flöt nog på rätt segt. Gick en halvtimme tidigare för att hinna springa före lindyn. sedan trampade jag iväg till Chiacgo och lindyn var så sjukt svettig! Det börjar bli riktig träning och är så skönt. Det gick ganska dåligt tyckte jag, kanske på grund av att jag missade gången före. Senare på kvällen mötte jag Fatima, hängde med henne på ett mingel på ett gym vid Odenplan. Det var så fånigt. Hade kanske kunnat räkna ut det, men bara spänniga gymmänniskor och en goodiebag med en Lowcarb-dryck, en Leva tidning och reklam. Skit med andra ord. När två tjejer som visade sig vara Miss Match ställde sig upp och började sjunga playback så drog vi oss undan. Vi hade hamnat fel kan man säga.

    i dag simmade jag efter jobbet. cyklade sedan för att möta V & JN på Thaibåten. Tog en glas rosé och drog mig sedan hem, där killen väntade! Det var mysigt på båten; somrigt!

    I helgen blir det fika med J och kanske också V imorgon. Vi måste också fixa det sista i Ms lägenhet före visningen på söndag. Kanske blir det konsert med Jóhan Jóhannson imorgonkväll.

    Sov så gott!

    dagsform och uppgift

    Nu har jag precis klickat iväg mailet om att jobba på Filmfestivalen, vilket var min uppgift för i dag. Tick! Egentligen kan uppgifterna vara vad som helst men jag har tänkt att de på något vis ska främja min social förmåga, eftersom jag tycker att jag faller där så ofta. Jag blir mesig, liten, rädd... Det ska också vara något som jag drar mig för lite. Därför kan morgondagens uppgift vara:
    Jag ska säga något mer än god morgon till minst två på infoavdelningen. Alltså någon typ av artighetsfråga.

    I övrigt har det varit en seg dag på jobbet. Det var länge sedan jag kände inspiration nu. Det är det jag försöker avhjälpa med att lägga ut krokar för andra jobb. Alltså filmfestivalen är ju tänkt som frivilligarbete, men skulle vara bra med erfarenheten. Jag är även grymt sugen på att ta itu med
    Minou igen. Den ligger ju på is/är nedlag sen alla fick jobb. Men det var en jäkligt bra idé!
    Jag vill hitta min passion!

    27-årig vänskap

    Nu har jag precis ätit middag, left over enchiladas från i fredags. De var nästan godare i dag tyckte killen. Helgen har varit överlägsen. Min kompis J har varit i stan. Vi lärde känna varandra precis här:
     

    ...som är Js 4-årsdag! J är den söta flickan i mitten, jag till vänster, nästan ur bilden.
    Sedan vi möttes igår klockan 11 har vi pratat; gått och pratat, lagat mat och pratat, ätit och pratat, fikat och pratat, druckit och pratat. Pratat, pratat, pratat. Det tar aldrig slut och är härligt! Det känns som ett 24-timmarpass hos en terapeut. Vi har avverkat allt från killar och sex till föräldrarelationer och lycka. Högt, lågt och allt däremellan. Det är något alldeles specialt med en vänskap som har 27 år på nacken!

    Ett snack senare

    Fan, det är skönt att få lite feedback på ens tankar och funderingar. Jag tycker verkligen att jag får både konkreta tips och mer filosofiska passningar. Känner att jag kommer på saker själv och kan få mer perspektiv på det jag känner. Hoppas att jag kan ta till mig och komma i håg detta nästa gång jag känner mig liten, ledsen eller arg. Jag kan bekräfta mig själv! Även om det inte alltid känns så.

    Jag gillar ju verkligen att vara ensam, alltså för mig själv ett slag. Och jag brukar vara så bra på det. Men när jag är i ett förhållande, och framför allt nu när jag bor med någon, så glömmer jag bort att en promenad solokvist eller lite häng för mig själv är en livsnödvändighet för mig. För att jag ska kunna vara glad, fungera, få perspektiv och reflektera. That's me. Det är så enkelt att må dåligt när man är singel; man går hem och lägger sig på soffan, är för sig själv och ingen behöver veta något. Men så fort en annan människa tar plats i ens liv blir ens känslor så synliga. Det är en konst att vara ensam fast man lever i tvåsamhet!

    Snor...

    ... kan det aldrig ta slut? Jag bara snyter och snyter och snyter men det finns alltid kvar! Inte så fräscht att sitta snörvlandes på jobbet. Men, i dag är det fredag och alla är glada! Ska springa iväg till Florence om ett tag, får se vad jag har att snacka om. Jag känner mig i alla fall upplyft sedan vårt förra snack. Sedan blir det lunch med matlåda: korv och mos. Yeah, här är det fina grejer minsann. I går lyxade jag med kollegorna på Neko i Gallerian, så i dag är jag förvisad till lunchbox. Ikväll blir det lugnt, måste nära min kropp. Killen ligger på soffan och är sjuk så vi kan hosta ihop. Men i morgon kommer gamla barndomskompis J till stan! Det blir kul. Vi ska börja med att gå på bio (!), förhansvisning av 2:37, sen ska vi käka i min - numera sålda - lägenhet. Hon vill gärna gå ut så det gör vi nog. Har inte bestämt var än. Kanske Marie Laveau.

    När jag får lön (på onsdag) ska jag köpa en SE k800i.

     image13
    Me gusta! Den tar grymma bilder, enligt en kompis. Snart. Snartsnartsnartsnart!


    Såld!

    Min fina lägenhet är nu såld. Tänk att man kan tjäna 710 000 på två år! Så mycket har lägenheten gått upp sedan jag köpte den. Galet. Nu ska i och för sig de pengarna raka vägen i en ny lägenhet. Men ändå! Det är härligt med pengar! Så är det.

    I dag är jag tillbaka på kontoret för första gången sedan i fredags. Ganska skönt. Soffan gick mig så smått på nerverna. I går kväll gjorde jag en riktig bragd och lagade min cykel. Bytte däck, slang, rubbet! Så från och med nu blir färden till jobbet en nätt cykeltur längs söder Mälarstrand.

    Hemma på soffan i dag

    Solen har lyst hela helgen och fortsätter i dag. Härliga, härliga sol, vår och värme. I går tog jag äntligen itu med min punkterade cykel. Kom i alla fall så långt att jag monterade av bakhjulet och gick till Cykelringen för att köpa nytt. Cykelringen en söndag när solen skiner är som en busskur när det ösregnar. Och personalen stressar inte. Ånej. Jag väntade i säkert en timme innan jag fick hjäl av en högst avslappnad gosse som knappt var torr bakom öronen, fast egentligen är det härligt med människor som lyckas ta sig tid och foskuera trots att en miljon kunder står och trampar surt och otåligt runt omkring. Själv skulle jag nog ha gått i taket. Jag fick mitt däck, min slang och köpte även ringklocka och lås till cykeln. Men sen hann jag faktiskt inte göra mer.

    För igår var den Stora Visningsdagen. Det gick skitbra, enligt mäklaren. 32 sällskap på listan. Och budgivningen är i gång. Än så länge ser det bra ut! Jag är superspänd. Jag följer buden här hemma på soffan eftersom jag plötsligt blev sjuk i går. Det började med halsont och innan dagen var slut var jag förvisad till sängen. Det är så lugnt på jobbet att det knappt gör något.

    Helgen var trevlig. Middagen i fredags var skittrevlig. Familjen R är ett fint gäng. Killen och jag hyrde nya James Bond-filmen efteråt. Den var helt ok. Jag är inget Bond-fan men men den blev speciell eftersom det handlade om början på hans karriär.

    I lördags efter en frulle på Svart Kaffe hyrde vi bil igen. Denna gång är det Ms lägenhet vi ska röja för fotografering och visning, men i lördags var det mest jag som körde omkring. Jag älskar att köra bil! Åkte bl a och hälsade på F. Vi fikade i fredhäll och pratade om hennes nya kille. På kvällen käkade jag middag med JN och V. Sedan skulle vi gå på swingkväll men när vi kom till Chicago var det så lite folk. V blev givetvis uppbjuden och JN och jag stod som panelhönor och stirrade. I samlad trupp gick vi sen till Marie Laveau och tog en rom och cola.

    Min sjukdag till ära har jag börjat titta på Men in Trees som jag laddat ner. Lite småtrevligt tidsfördriv men inte så mycket mer. Man kan nog få igång en drös feministiska diskussioner kring serien... nu ska jag vila och fortsätta följa budgivningen!

    i dag är det fredag igen

    Jag har gråtit lite över mitt jobb i dag hos Florence. Det känns så himla tråkigt att den där enda kvinnan har gjort min arbetstillvaro så sur. Jag kände mig riktigt arg när jag gick ifrån F, men vet inte riktigt hur jag ska göra något åt det. Jag får strunta i henna och visa framfötterna. Problemet är ju att det gått ut över min arbetsgivare, tror jag. Känner ett agg därifrån också. Men nej! Jag skiter i det. Jag har så många nojor om min sociala förmåga och att "ingen vill vara med mig" och tycker att jag har så svårt att "komma in". Men jag har ju verkligen vänner som gillar mig och kan vara grym! De kommer att fatta det till slut.

    Blev inte exakt Miranda July i håret, men inte så långt bort. Tror att hon klippte ur ungefär ett kilo hår. Jäklarns vad  min kalufs är tjock! Så skönt att det är urtunnat nu. Det känns bra, även om det inte är så stor skillnad. Nu ska jag bestämma mig för färg: blir det åt det röda hållet eller mörkare (som Miranda).

    V, M och jag tog ett glas på Indigo när jag var färdigklippt. Jag åt kroppkakor och drack en urgott vitt vin. Glömde fråga vilket det var! Servitrisen var tom trevlig, det är hon inte alltid. Killen kom förbi, vi gick hem och hade ett litet välbehövligt snack. Han är en toppenkille!

    I kväll ska vi äta middag på
    Indian Garden (hemsidan är inte att leka med!) med M & D och deras lille krabat. Gott!

    Och på söndag är det visning! Jag är rätt nervös...

    Klipp-klipp

    Efter mitt nojande i morse känns det nu bättre. Och ännu bättre när jag tänker på att jag ska få klippa mig om 3,5 timmar! Äntligen, äntligen, äntligen. Det blir nog inga Sarah Jessica-slingor, men lite kortare. Skulle vilja se ut som Miranda July:


    Källor: Bombsite.com, biosstars.us, daily.greencine.com

    Sen kanske det blir till att färga håret mörkt igen. Jag skiter helt enkelt i mitt påbörjade blondinprojekt. Kanske nästa år...

    Köpte två tees (en svart och en grön,HM) och en tunika (grå, Vero Moda) på lunchen.

    Vad jobbigt det känns i dag

    En dag av tvivel. Tänk om han inte vill längre. Helt sjukt med tanke på att vi köpt lägenhet och jag ska visa min i helgen. Men något är på gång. Jag känner det. Och jag hatar det. Orkar inte fråga. Men han har varit så konstig mot mig sedan vi kom hem. Faktiskt. Jag tål det inte. Jag vet att jag har varit nere och förvirrad, men han säger ju att det är ok. Varför känner jag då något hela tiden, varje sekund? Antingen är det bara pjåsk, från min sida. Eller så är jag otroligt känslig för andras signaler. Eller, ja, så är det något stort. jättestort. Ibland är hans sätt om att vända runt ett hörn. Ena stunden gulligull och puttinutt. Nästa är likgiltighet. Ett försvinnande. Bort. Från mig. Någonannanstans. Som om jag inte fanns. Som om jag inte är intressant. Jag har ett humör som går upp och ner. Men jag kan i alla fall resonera. Man får säga till mig om man tycker något är jobbigt. Jag får bara fnys tillbaka. Vågar ju inte säga nåt. Det här är ju inte bra.

    Är det jag som är nojig? Eller han som är orättvis?
    Jag vet att det alltid blir bättre. Men jag HATAR när det är så här.


    Träääningsvärk

    hemma från fjällen med alla benen i behåll! Men i går plågades jag av en 100 procentig träningsvärk. Från lillfingret till ankeln spände musklerna. Jag skyller på den sista dagen i skidbackrana då jag skulle ge mig på snowborad. Oh nej, det var inte första gångern. Jag har faktiskt åkt en del... men bara i blå nätta backar, och det har gått som smort. I Åre är alla backar branta och röda och det gick åt pipsvängen. Jag kunde knappt svänga utan att trilla. Ja så blir man spänd, försöker igen och är lite rädd, trillar igen och så vidare. Och det här med att tillbringa en hel dag med att kravla sig upp från marken och upp på brädan igen, ja, det är sådär kul. Man blir helt utmattad.  Därav den totala träningsvärken. Men skönt har det varit, att vara borta några dagar.
     Vi fick fortkörningsböter på väg upp, i Stöde, inte så långt från alla hålors håla, Fränsta.  I samband med det fick vi reda på att bilen som vi HYRT hade körförbud och därför var vi tvugna att byta bil I Östersund. Både på upp- och nervägen. Galet. Helt galet.

    Oj, nu ska jag rusa på lindy hop. dags för steg 3. Eller Medel, som det kort och gott kallas. Vet inte hur det ska gå dock, jag har sjukt ont i nacken.


    Tidigare inlägg Nyare inlägg