Lindy man!

Lindy hop! Jag säger då det. Eller snarare: danskurser på äldre dar! jag säger då det. När jag gick i mellanstaidt hade vi bugg- och foxtrottkurs rätt ofta i skolan tror jag. Dessutom gick jag någong extern buggkurs på Abbe's dansskola (jag han stavade med apostrof s som alla andra i Östersund på den tiden: Wendela's, Dave's...). Jag minns killarna och tjejerna som stod uppraddae på olika sidor om klassrummet/salen och sen skulle det bjudas upp och lära sig grundsteg och byta partner och det var mysigt och spännande.

20 år senare är det liksom samma grej.
Salen var späckad i går. Fler tjejer än killar såklart men det gick bra änså. Jag var såklart en av de tjejer som inte fick någon partner i första vändan. Nåväl, vi var ju en femton stycken och det kändes inte som man blev bortvald på något sätt. Men ändå... Sen gick vi laget runt och provade grundstegen med och utan musik, försökte oss på en snurr och ja, sen var det slut. Jag är såld. Inte på dansen som sådan ännu, men på hela grejen! Lite skoj, lite socialt, lite moves... det är så sött med alla killar/män/gubbar (ja det  fanns alla sorters) som tappert försöker föra samtidigt som de räknar och kikar på fötterna. Det kan bara bli bättre!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback