Praline

Tänk att något som verkar så ljuvligt blir tråkigt och kryper i hela kroppen efter blott ett par timmar; the sweet joy of couch-potatoeing. Nu börjar väggarna komma allt närmare och negerbollarna lämna bitterljuv eftersmak. Som om jag inte redan ätit nog i går och idag. Egentligen behöver jag ju lite sofftid. Men buhu nu känner jag mig blähäig. Och inte har jag något annat att hitta på i kväll heller.

Bör nog gå en prommis om ett tag. Frisk luft är ju källan till mycket gott!