Total Recall
Jag vet inte hur det gick till och varför det hände, men killen och jag hyrde Total recall och såg den i går. Lajbans är det bästa ord jag kan hitta! Jag hade glömt hur fantastiska actionfilmerna var på den tiden! För det första: mindre än två timmar. Blott 113 minuter, som alla filmer nöjde sig med på den tiden. Vad mer, jo, i filmen finns framtid, marsbesök och riktigt mycket blod; oskyldiga peppras till döds som fanns det ingen morgondag. Ja, jag skulle hävda att filmerna var hänsynslösare. I alla fall härliga Total Recall. Kulsprutorna bara rullar på och råkar du stå i vägen; tough shit! Nu för tiden är det ett annat slags hänsynslöshet. Visst kan en oskyldig dödas, men då ska det kännas fär publiken. Då ska det vara en riktigt oskyldig, en flicka som råkar omfamna sin pappa vid fel tidpunkt (ja, jag tänker på Crash, även om hon aldrig dog. Bara tanken på att den oskuldsfulla, älskvärda lilla varelsen skulle förintas fick en att skaka i hela kroppen), exempelvis. Men inte Arnold, han ska rädda världen och ha ihjäl de onda killarna. Skit i resten! En annan sak ska jag påstå utan omskrivning: tjejerna är tuffare. Kill Bill - absolut. Men brunetten Ticotin (som skådespelerskan heter i efternamn, roligt namn) är ingen wimp alls. Och Sharon Stone har inga skrupler. Se och njut! Såhär gör man inte filmer i dag.
"Gifve thiss people ääärr"