Praline

I bakgrunden står Malous program Efter 10 på, en författare (pseudonym Rosetta Sten) berättar om sin bok Chefer från helvetet.



Jag vill med anledning av detta berätta om min förra chef. Som är totalt gränslös (Rosettas ord). Han hade verkligen helt sjuk stor inverkan på mig. En galen Robert. Jag slutade på mitt förra jobb den sista september men drömmer fortfarande mardrömmar om honom och mår dåligt så snart jag tänker på honom. Han utnyttjar sina anställda så långt han bara kan och tror att han är enväldig. Från dag 1 gjorde han klart för mig att jobbet inte var något värt utan att han kunde fån någon på den positionen för 12 000 i månaden. Jag fick aldrig uppskattning för det jobba jag gjorde, vilket kanske inte var så konstigt med tanke på att han aldrig skulle kunna förstå en bra text eller ett välplanerat arbete.

Jag har aldrig mått så dåligt pch varit så frustrerad tror jag, som min tid på den där usla tidningen. Min dröm är att få den att gå i graven. Smider hemliga planer, som givetvis aldrig kommer att blir av. Det är bara mitt sätta att bearbeta ilskan på. Såhär ser konceptet ut på Tidningen: säljare, som utger sig för att vara reportrar, ringer runt till företag (säljarna finns i hela landet), på måfå efter telefonkatalogen, och säger att de skriver om företag i området och att i nästa nummer är det en special om just deras branch (lögn). I de fall de får napp och kan boka intervju, åker de dit, genomför en intervju. Efteråt säger de att chanserna att komma med i Tidningen ökar om de köper en annons (= om du inte köper annons kommer du inte med). Många blir sura, andra är dumma och skriver på. Sedan skriver säljaren en text om företaget som redigeras av redaktören (som var jag). Texten publiceras med fula bilder och annaons på ett så minimalt utrymme i tidningen som går. Ju större annons desto större utrymme såklart. Tidningen skickas sedan ut till 10 000 (de säger 12 000, men det inberäknas de ex som går till redaktionen, cirka 1500 och de som går till kunder) företag i landet. I hela landet. Till företag med fler än fem anställda och med låg risk. Ok, säg att jag är en frisör i Tåsjö (Norrlands inland)(förvånansvärt många frisörer/friskvårdare skriver under annonsordrar), får en annons/reportage/foto med i en tidnign som går ut i kanske 3 ex i Tåsjö, resten i RESTEN av landet; inte ens i närheten av företagets målgrupp. Att få ett "fint" reportage i en tidning är säkert trevligt för en liten frisör som kanske inte får så mycket uppmärksammhet i media i övrigt, men detta koncept lockar bara företagarens fåfänga. Och de betalar varje öre själv. Och ingen, INGEN har någonsin sagt att de märkt någon merförsäljning efter ett reportage i Tidningen. Tvärtom var de allra flesta kunder missnöjda med förfarandet och med resultatet och priset.

Till företag som överraskande blir uppringda av någon okänd tidning som vill skriva om dem : säg nej på en gång. Om de säger "det finns inget krav att köpa annons" - tro dem aldrig. Det är alltid annons som gäller om man någonsin ska få medverka i tidningen. Det finns olika typer av journalistik och i många fall är det en fin linje mellan reklam och journalistik. Men det här är inte ens reklam; bara en person tjänar pengar på att företag medverkar i tidningen: chefen från helvetet! Alla andra förlorar minst 7490 kronor
.