Praline

Varför är eftermiddagarna så slöa. Jag blir alltid lite lat och tom i huvudet framåt tre, fyra, fem... Tjock i skallen och det känns som om man inte får något gjort. Så får jag för mig att alla går omkring och sneglar och fattar att jag inte jobbar. Fast det gör jag. Ja, inte exakt nu, men har hela dagen. Mycket. Har för övrigt varit en ganska händelsefattig vecka här på redaktionen. Mest upptakt inför kommande intervjuer. Så snart drar det igång. I morgon ska jag prata med en ryss! Hell yeah!

Men i morgon. Imorgon är den stora dagen. Dagen då Dolly kommer till byn. Vi ska ta våra svindyra biljetter och bänka oss på någon rad långt uppe i taket och bara njuta i en tjugo låtar. Vill gräva fram en country-outfit men det kanske bara blir min stickade klänning som är så fin så fin.

I kväll ska jag peppa hemma i lägenheten med att städa och röja och utrymma. Mitt så kallade allrum, aka Rummet, är oigenkännligt, hela mitt bohag står därinne. Och mer ska det bli för i dag nedmonteras barbordet. Ja, det är alltså så att jag har målat hallen i veckan och ska få golven gjorda i helgen av mammas nya kille. Och samtidigt är allt uppdraget från källaren och står i lådor, packas upp och packas ner och stökar till nå så djävulskt. Phuhuhuhu. Det tär på, att flytta. Blir lika stressad varje gång. Men jag tror att jag måste slänga mer. I kväll ska det slängas! Och ges bort! Ja! Hurra!

Killen, den fina, är i färd att måla sista lagret på hallen as we speak. Vet inte riktigt varför, jag tror att han har dåligt samvete för att han inte var med och målade i går. Ja fin är han då pojken!